Signumpodden Med John Sjögren

Det här avsnittet gästas av Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och skribent på bland annat Expressens kultursida. För en tid sedan skrev Joel en uppmärksammad artikel i tidningen Dagen om ekumeniken i Sverige. Efter ett sekel av givande dialog tycks det nu som om de olika samfunden slutit sig alltmer kring sig själva. Det har blivit viktigare att hävda den egna identiteten än att betona det gemensamt kristna. Stämmer detta? Och vad beror det i så fall på? Är det identitetspolitiken som smugit sig in i kyrkorna? Det blir ett samtal om varumärkeskonfessionalism, om att våga vara öppen med de egna bristerna, om faran med en relativismens ekumenik, om att gräva där man står och om katedralen som ett ideal.

Gäst i det här avsnittet är artisten och låtskrivaren Tomas Andersson Wij. Genom Tomas texter går ett spår som handlar om hemkomst, om återvändande och om uppväxtmiljöernas betydelse. Men vad är egentligen det hem vi längtar efter? Och är det möjligt att nå dit? Det blir ett samtal om den gudagnista vi alla bär inom oss, om att minnas vem man innerst inne är, om kampen mellan ljus och mörker, om att vara olyckligt förälskad i Gud och om en av de mest avgörande insikter man göra i livet: den om att det inte finns någon ensamhet.

Det här avsnittet gästas av författaren och akademiledamoten Horace Engdahl, aktuell med boken ”Op. 101”. Horace är en av vårt lands allra kändaste kulturpersonligheter, men som efter stormarna kring Svenska Akademien blivit något av en ”persona non grata”. Avsnittet kommer att handla en del om detta, men också om Engdahls kristna tro och om hans förhållande till Bachs Matteuspassionen. Det blir ett samtal om musiken, religionen och om att förlora sin mildhet.

Gäst i det här avsnittet är advokaten Ruth Nordström, som nyligen kommit ut med boken ”Till de utsattas försvar”. Tillsammans med sina kollegor på Skandinaviska människorättsadvokaterna arbetar Ruth med att främja mänskliga fri- och rättigheter i Skandinavien och Europa. Ruth är mest känd för fallet med Ellinor Grimmark, barnmorskan som med hänvisning till sitt samvete ville slippa arbeta med aborter. Och en stor del av boken handlar om de många turerna, och de intensiva mediala dreven, kring detta uppmärksammade fall. Men också om det tuffa men djupt meningsfulla arbetet med att försöka hjälpa samhällets allra mest utsatta människor. Det blir ett samtal om hur svårt det är att föra djuplodande diskussioner om etiskt svåra frågor i den svenska offentligheten, om den problematiska rättspositivismen, om sanningslidelse som drivkraft och om att finna Jesu ansikte i de sjuka, döende och utsatta.  

Det här avsnittet handlar om en av de mest centrala gestalterna i den kristna tron, nämligen jungfru Maria. Varför är Maria så otroligt viktig? Vilken roll spelar hon i frälsningsdramat? Varför är det viktigt att låta många olika bilder av Maria komma till tals? Vad kan den feministiska kritiken av mariakulten lära katolska kyrkan? Och vad kan mariologin lära feminismen? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Lovisa Bergdahl, som är docent och lektor i pedagogik vid Södertörns högskola samt medlem av Signums redaktionskommitté. Hon har i två års tid gett kursen ”Maria i kult, konst och samhällsvision” i katolska pedagogiska nämndens regi och har vid ett flertal tillfällen skrivit om mariologiska teman utifrån feministisk teoribildning i Signum. Det blir ett samtal om manligt och kvinnligt, om kyrkans feminina centrum och om Maria som världshistoriens friaste människa och prototypen för en ny kosmologi.

Det här avsnittet består av ett samtal mellan John Sjögren och jesuitpater Andreas Bergmann, inspelat tidigare i år i S:t Lars katolska församling i Uppsala. Samtalet utgår från Sjögrens senaste bok, ”Öppna dig”, och rör sig kring bokens centrala teman: sanning, extas och glädje. Vad har vår kroppslighet med sanningsbegreppet att göra? Vad innebär det att säga Ja till verkligheten? Varför är tystnaden nödvändig i våra liv? Och behöver vi bli en smula galna för att bli hela människor? Det är några av de frågor som tas upp i samtalet där författare och tänkare som Charles Taylor, Hartmut Rosa, Stefan Zweig och Augustinus också dyker upp. Vi kommer också få höra Ann-Ida Fehn läsa några stycken ur ”Öppna dig”.

Det här avsnittet av Signumpodden handlar om bildkonst. Äldre tiders konst var ju ofta skapad i ett väldigt tydligt kyrkligt sammanhang. Går det att förstå denna konst utanför sin sakrala och teologiska kontext? Och vad är egentligen skillnaden på religiös konst, en sakral bild och andligt innehåll? Gäst i avsnittet är Anna Jansson – konstvetare och kommunikatör på Nationalmuseum i Stockholm. Utgångspunkt i samtalet är bland annat verk av Caravaggio, Zurbarán och Bernini. Nedan följer länkar till några av de konstverk som diskuteras i avsnittet.   Matteus kallelse av Caravaggio: https://sv.wikipedia.org/wiki/Matteus_kallelse#/media/Fil:The_Calling_of_Saint_Matthew-Caravaggo_(1599-1600).jpg Veronikas svetteduk av Zurbarán: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6e/Francisco_de_Zurbar%C3%A1n_011.jpg Den heliga Teresas extas av Bernini: https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_heliga_Teresas_extas#/media/Fil:Ecstasy_of_St._Teresa_HDR.jpg Sankta Cecilia av Stefano Maderno:

Med det här avsnittet introduceras ett nytt segment i podden – Klassikern. Avsnitt som kommer att kretsa kring verk inom olika genrer som har uppnått någon form av klassikerstatus. Det här avsnittet handlar om en litterär klassiker, nämligen den tysk-schweiziske författaren och Nobelpristagaren Hermanns Hesses ”Siddhartha” från 1922. Hesse som i en rad böcker gestaltade de stora existentiella frågorna, inte minst människans ständiga slitning mellan ande och driftliv. I ”Siddhartha”, som utspelar sig i det forna Indien, skildrar Hesse i sagans och den andliga allegorins form bramansonen Siddharthas sökande efter sanningen och den djupaste andliga visdomen. Hesse var väl insatt inom en rad andliga traditioner: hinduism, buddhism, taoism, jungiansk psykoanalys och kristen teologi. Och i ”Siddhartha” får vi ett slags koncentrat av Hesses andliga insikter. Gäst i avsnittet är kulturjournalisten, skribenten och radio- och poddprofilen Eric Schüldt.

Det här avsnittet handlar om en av 1900-talets mest tongivande svenska katoliker och kulturpersonligheter – Gunnel Vallquist. Vallquist är för den breda allmänheten kanske mest känd som översättare av Marcel Prousts stora romansvit ”På spaning efter den tid som flytt” samt som ledamot av Svenska Akademien. Men Vallquist var också en författare i egen rätt som skrev ett antal böcker om andliga och kyrkliga frågor, där hon inte sällan trädde fram som en skarp kyrkokritiker med ett extra engagemang för ekumeniken och kyrkans enhet. Gäst i avsnittet är Alva Dahl, som alldeles nyligen kommit med en bok om Gunnel Vallquist – ”Slå rot i förvandling. Gunnel Vallquists liv och livshållning”.

Det här avsnittet handlar om det man brukar kalla för de yttersta tingen eller eskatologi. Det vill säga frågor som rör det eviga livet, vad som händer efter döden, himmel och helvete och så vidare. Gäst i avsnittet är jesuitpater Philip Geister. Philip är teolog, rektor för Newmaninstitutet i Uppsala och var fram till 2018 medlem i Signums redaktion. Samtalet rör sig över flera av de stora eskatologiska frågorna, men en röd tråd i samtalet är att eskatologin inte bara har med det kommande att göra, utan i allra högsta grad handlar om våra liv här och nu.

Det här avsnittet handlar om en av de röster som uppmärksammats och diskuterats allra mest i offentligheten de senaste åren, psykologiprofessorn Jordan Peterson. Peterson som slog igenom stort som ett YouTube-fenomen och med sin bok 12 Rules for Life för ett antal år sedan, som under en tids allvarlig sjukdom varit borta från offentligheten, men som nu är tillbaka med en ny bok: Beyond Order. 12 More Rules for Life. Hur kan man utifrån en kristen utgångspunkt förhålla sig till och reflektera kring Petersons ganska stränga dygdeetik? Gäst är Josefin de Gregorio – författare, litteraturvetare och redaktör för kulturnyheter och debatt på Svenska Dagbladets kultursida. Det blir ett samtal om nåd och gärningar, om svaghet och styrka, om manligt och kvinnligt, om att leva i en fader- och moderlös kultur, om vår politiserade samtid och om tacksamheten som livshållning.

Det här avsnittet av Signumpodden handlar om en av 1900-talets mest omtalade och inflytelserika teologer, Hans Urs von Balthasar. I avsnittet ges en introduktion till von Balthasars liv och omfångsrika verk, med särskilt fokus på hans reflektion kring påskens mysterium. Det blir ett samtal om teologisk estetik, om det Guds drama som vi alla blivit inbjudna att agera i och om påskens hisnande budskap: att Gud var död, men lever igen. Gäst i avsnittet är Erik Åkerlund, lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, samt återkommande skribent i tidskriften Signum.

Det här avsnittet av Signumpodden rör sig kring ett klassiskt tema – relationen mellan tro och förnuft. Hur förhåller sig dessa två begrepp till varandra, är de oförenliga motsatser eller kan de leva harmoniskt tillsammans? Är förnuftet trons fiende eller är förnuftet, som Thomas av Aquino menade, trons förgård. Gäst i avsnittet är Ulf Jonsson – jesuitpater, professor i religionsfilosofi samt chefredaktör för tidskriften Signum. Avsnittet rör sig från fornkyrkan ända fram till vår egen tid för att undersöka hur man kan förhålla sig till relationen mellan tro och förnuft. Det blir ett samtal om olika former av tro, om nåd och natur, om nominalism och postmodernism. Anselm av Canterbury, Johannes Paulus II, Martin Luther, jungfru Maria och rockgruppen Kent är några av de figurer som hjälper till att ringa in förhållandet mellan tro och förnuft.

Det här avsnittet av Signumpodden handlar om ett av de verkligt stora teologiska problemen, det som brukar kallas för teodicéproblemet – lidandets och ondskans problem. Hur kan en allsmäktig, allvetande och alltigenom god Gud tillåta så mycket lidande och ondska i världen? Gäst i programmet är Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift samt sedan 2017 kardinal i romersk-katolska kyrkan. Det blir ett samtal om Guds tystnad, om bön, om skönheten som ett svar på ondskan, om hur Gud visar sin makt i vanmakt och om en medlidande Gud som gråter tillsammans med människan.

Alla söker vi väl glädje i livet? Med vad är egentligen glädje? Det är frågan som det här avsnittet av Signumpodden kretsar kring. Gäst är Christine Zyka, lektor i filosofi samt vice rektor vid Newmaninstitutet i Uppsala. Christine disputerade på en avhandling om konsten och det sköna hos 1900-talsfilosofen Simone Weil, och mycket i programmet kommer att kretsa just kring Weils tankar om glädje. Det blir ett samtal om glädjens koppling till lidande och sorg, om huruvida den rena glädjen går att finna i det här livet, om skapandets glädje, om kärlekens koppling till glädjen, samt om den närmast euforiska glädje som det innebär att bara få finnas till.

Gäst i det här avsnittet är filosofen Jonna Bornemark, aktuell med boken ”Horisonten finns alltid kvar. Om det bortglömda omdömet”. Boken är en naturlig fortsättning på Bornemarks tidigare och mycket uppmärksammade bok ”Det omätbaras renässans” som riktade hård kritik mot mätbarhetssamhället och new public management. I den nya boken rör sig Bornemark kring samma teman, men denna gång med det bortglömda omdömet i centrum. Hur kommer det sig att omdömet fått en sådan undanskymd plats idag? Vad kan vi göra för att odla omdömet? Vad kan Aristoteles och 1400-talstänkaren Cusanus lära oss om dessa saker? Och vad säger ord som effektiviseringsblindhet, floskelproduktion och mätbarhetsfetischism om vår tid? Det blir också ett samtal om gudsbilder och om filosofins uppgift. Och om igelkottar.

Temat för det här avsnittet av Signumpodden är ”Bibeln och litteraturen”. Gäst är Josefin Holmström – författare, litteraturvetare, samt skribent och kritiker i bland annat Svenska Dagbladet och tidningen Dagen. Avsnittet handlar om Bibeln som litteratur, men också om hur Bibeln påverkat den västerländska litteraturhistorien. Två moderna svenska verk tas upp som exempel på hur man som författare kan förhålla sig till och leka med den bibliska traditionen – Niklas Rådströms roman ”Boken” samt en novell av Torgny Lindgren. Även en rad andra författare, från John Milton till Leonard Cohen, Dante och Jordan Peterson, dyker upp i avsnittet. Det blir ett samtal om tolkning, Gud som författare, världen som text och de oändliga betydelseskikt som de bibliska texterna rymmer.

Temat för det här avsnittet är ”Tro och politik”. Hur förhåller sig den kristna tron till den politiska sfären? Finns det något sådant som en kristen politik? Om detta samtalar John Sjögren med jesuitpater Thomas Idergard. Thomas har ett förflutet inom just politiken, bland annat som ordförande i Moderata ungdomsförbundet och som opinionsbildare i olika sammanhang. Men för ungefär tio år sedan lämnade Thomas politikens värld helt, konverterade till katolska kyrkan och är idag verksam som präst i S:ta Eugenia församling i Stockholm samt som medarbetare vid Newmaninstitutet och tidskriften Signum. Varför är det viktigt att skilja mellan absoluta värden och praktisk visdom? Är det en slump att de liberala demokratierna växt fram i ett kristet sammanhang? Och är att gå i mässan rent av det mest politiskt radikala man kan göra? Det är några av de frågor som tas upp i detta innehållsdigra samtal om trons förhållande till politiken.

Gäst i det här avsnittet är sociologen, författaren och skribenten Roland Paulsen. Paulsen är aktuell med boken "Tänk om. En studie i oro". En bok som ställer frågan hur det kommer sig att det materiella välståndet välsignat oss på så många områden, utom ett: hur vi mår. I boken tecknar Paulsen en bild av hur vår tids oro växt fram i takt med moderniteten. Även om det finns en existentiell grund för oron, livet bär ju på en ofrånkomlig osäkerhet som människan i alla tider haft att hantera, så menar Paulsen att den oro vi ser idag inte är existentiell utan en produkt av vår kultur och vårt samhälle. I avsnittet skissas de historiska linjer upp som lett fram till dagens orossamhälle. Hur har vårt förhållande till tid förändrats genom historien? Vad har den så kallade avförtrollningen med vår tids oro att göra? Är det verkligen så viktigt att hela tiden ”må bra”? Den stora frågan lyder dock: Hur är det ens möjligt att vi oroar oss i den uträckning och på det sätt som vi gör idag?

Gäst i det här avsnittet av Signumpodden är författaren Wera von Essen. Wera debuterade 2018 med den uppmärksammade och prisbelönta En debutants dagbok. Nu är hon aktuell med sin andra roman Våld och nära samtal. En bok som gestaltar en ung kvinnas sexuella relationer, där också våld ingår, parallellt med en andlig resa som till sist leder till att romanens huvudperson upptas i katolska kyrkan. Även Wera von Essen själv blev häromåret upptagen i katolska kyrkan. Samtalet utgår från romanen och handlar om synd och nåd, om kallelse, om tvång och frihet, om begär och kyskhet, om katolicismens erotiska och våldsamma aspekter, om Guds oresonliga kärlek och om det mörker vi alla bär inom oss.